Sorg.
Hon somnade fridfullt in tidigt på morgonen den 24 juni.
Efter dagar av oro och kamp för sitt liv tog hon sitt sista andetag med
familjen närvarande.
Nu finns ingen smärta mer.
Ingen ond cancer.
Mamma är den finaste ängeln uppe bland molnen.
Hon får nu vara tillsammans med sin älskade pappa
och sina katter.
Längtar till dagen jag får träffa henne igen.
Finns inga ord... inget som kan beskriva hålet i hjärtat.
Sorgen. Saknaden.
SMÄRTAN.
Mamma.
Du saknas.
Älskar Dig.
7 september 1954 - 24 juni 2009
Kära Rebecka, jag beklagar verkligen sorgen du bär med dig nu.
Jag finner inga ord till tröst, men gläds över stt din älskade mor inte längre känner någon smärta.
Vi kommer alla träffa varandra framöver. Din mor vill att du lever fullt ut tills det är dags. >Hon har uppfostrat dig väl och du vet hur man lever och ska uppföra dig. Dina föräldrar har gjort ett grymt jobb. Visa dem det nu! ;)
Kärlek & Respekt
Maila gärna ditt nummer, sötis.
Jag beklagar den smärtan du känner.
Cancer, fyfan bland det värsta som korsat vår jord. Så otroligt tragiskt, så ont och så bedövande på samma gång.
Man vet knappt var man ska finna luften ifrån bara för att kunna andas. Det är svårt och det är jobbigt, och att såren läker alla sår är skitsnack. Som du säger är det ett öppetsår för alltid. Dock lär man sig att leva med det och hantera det ju mer dagarna går.
Jag beklagar hemskt din mammas bortgång. Vi invandrare anser ju att mamman är ”all that”, och det inser man när dem går bort. Mamma som skyddar en, mamma som kramar en, mamma som frågar hur man mår. mamma som tar hand om en när man är sjuk.
Jag hoppas innerligt att du finner styrka att gå vidare. Inte lätt, men det går.
Jag beklagar verkligen sorgen! Ingen kan ersätta ens mamma. Det är det finaste man har!
Spana gärna in tävlingen som jag har i min blogg som avslutar inom någon dag!
http://hellonicki.blogg.se/2009/august/tavling.html#comment
Kram!
Det är för jäkligt. Jag blir så förbannad på cancer och alla jävla sjukdomar som tar alla fina människor ifrån oss. Fattar inte varför de finns :(
Tack gumman för ditt fina inlägg! :)
Du hade ju din prins - vad hände? =( Hoppas att du hittar en "ny" prins! :)
Stor kram!
Carro: Tack själv, gillar din blogg med alla fina bilder
:-)
Jag och "prinsen" separerade för 2 år sen, så den nya får gärna dyka upp snart haha. KRAM!
Du får läsa varje dag - det är ju öppet för alla :) Känn dig som hemma! ;)
Jag har inte lagt in så jättemycket från hemmet - om man kikar igenom bloggen så kan man nog hitta foton från både hallen, köket och sovrummet också, men brukar inte lägga ut så mycket helheltbilder eftersom det brukar vara lite rörigt ;)
Skriv mer blogg! ;)
Kram Carro
